I had no shoes and complained, until i met a man who had no feet

Ibland önskar jag innerligt att jag var en intressant person , nu är det lite halvt omöjligt med tanke på vart jag bor och här aldrig händer något. Jag önskar att jag såg bra ut . Jag önskar att jag skulle våga krama dig , vara rolig och bara allmänt attraktiv.  Jag önskar så mycket men på något sätt vet jag liksom att det aldrig kommer bli så , typ livets sätt att skratta mig rakt i ansiktet.
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0